Vocabulary

QuechuaEnglish
Akllayto choose
Allayto harvest
Allchayto fix
AllpaEarth, land
Allpuydivide up, distribute
Allqudog
Allwayto howl
AltumisayuqQuechua priest
AñañáwHow delicious!
Anqasblue
Anta Situwa KillaJuly
AntamantaDe Anta
AntiAndean Area
Antichay p’unchay / Antichay p’unchawTuesday
Apamuyto bring
Apayto bring
Apichusweet potato
AqhaCorn Chicha
ArequipamantaDe Arequipa
Arrusrice
AstawanMás
Awayto weave
Aya Marq’ay Killa / Ayamarka KillaNovember
AyacuchomantaDe Ayacucho
AyavirimantaDe Ayaviri
Aymara simiAymara language
Aymuray KillaMay
Ayriwa Killa / Ayriwa KillaApril
Capikid, young goat
Ch’askaStar
Ch’askachay p’unchay / Ch’askachay p’unchawFriday
Ch’umpbrown
Ch’uñodried potato
ChakraChakra, field
Challwafish
Chaskiyto receive
Chawpi p’unchayNoon
Chayayto arrive
ChayayLlegar
ChayllataEso nomás
Chaymantaafter
ChimpaIn front
ChinkayPerder
ChiriFrío
Chisi tutaAnoche
Chiwchismall chicken
Chucllocorn cob/fresh corn
Churayto put
CilayCelar
EspinarmantaDe espinar
Faenacollective work
Fainacommunal work
GraumantaDe Grau
HampikamayuqmiDoctor
Hamuyto come
Hamuy/Hamuk killaNext month
Hamuy/Hamuk wataNext year
Hanpiyto cure / to heal
HatunGrande
Hatun Poqoy KillaFebruary
Hatun YachaywasiUniversity
HaykallapaqPara qué nomás
Hoqariyto get up
Horqoyto take out
HuanucomantaDe Huánuco
Huk’uchaMouse, rat
HukchatawanUna más
Huñunakuyto meet
Hurquyto take out
IchhuGrass
IllapaLightening
Illapachay p’unchay / Illapachay p’unchawThursday
ImallapaqPara qué nomás
Inglis simiEnglish Language
Intisun
Inti Raymi KillaJune
Intichay p’unchay / Intichay p’unchawSunday
Irayto harvest
IrayTrillar el trigo
Irqiboy, girl
K’uychiRainbow
K’uychichay p’unchay / K’uychichay p’unchawSaturday
Kamay Raymi Killa / Qhulla/Qulla Puquy KillaJanuary
Kankagrilled
Kay wataThis year
KillaMoon
Killamonth
Killachay p’unchay / Killachay p’unchawMonday
KinuwaQuinoa
KisuCheese
Kuchipig
Kullipurple
KunanToday
KunanAhora
Kunan p’unchay / Kunan p’unchawtoday
KusaExcellent
KutayMoler
Kutitime
Kutimuyto return
Kutimuyto return
Kutipayto respond
KutirimuyRegresa
Kutiyto return
Kutiyto return
LawaSoup
Lawaheavy soup
LimamantaFrom Lima
LisaDescarado, atrevido
Lisasan Andean tuber
LlakiTristeza
Llamk’ayto work
Llamkapakuyto work
Llaqtatown, community
Malliyto try
Mamamother
ManaNo
Mankapot
Maqcchiyto wash
Maqt’aYoung person
Maqt’aMuchacho
Masaa pair of plowing bulls
Maskhayto look for / to search
Mayichiyto invite
MaypiDónde
Mayuriver
Michicat
Michiyto graze
Michiyto herd
Mikhuyto eat
Minchha p’unchayThe day after tomorrow
Minchha p’unchay / Minsha p’unchawThe day after tomorrow
Misk’iRico, dulce
Muchhayto shuck
MulliÁrbol de molle
Munayto want / to desire
MuyuVuelta
Ñañasister (sister of a woman)
ÑañáyMy sister (of a woman)
Napaykuyto greet
Ñawieye
Ñawinchayto read
NiñacháyMi niña
Niyto say (opinion)
II
ÑuqanchisWe (inclusive)
ÑuqaykuWe (exclusive)
P’achaclothing
P’achaclothing
P’asñaMuchacha
P’unchay / P’unchawday
Pallayto harvest
Paltayavocado
Pampaflat surface
Pampaplain
Panasister (sister of a man)
PapaPapa
PaqarinTomorrow
Paqarin p’unchay / Paqarin p’unchawTomorrow
PaqarinkamaUntil tomorrow
Parlayto speak
ParwaFlor de maíz
Paskayto tie
PaucartambumantaDe Paucartambo
Pawqar Waray KillaMarch
She/heShe/He/It
PaykunaThey
Phawayto leave
Phukuyto blow
Pichayto sweep
Pisipayto get tired
Pukared
PukllachiyTo make play
Pukllayto play
PunchuPoncho
PunkuPuerta
Puñuyto sleep
Puriyto walk
Q’illuyellow
Q’ipiload
Q’umirgreen
YouYou
QankunaYou (plural)
Qapariyto yell
Qarayto feed
Qarpayto water
QarquyBotar
Qatiyto spur animals
Qayna p’unchay / Qayna p’unchawYesterday
Qayna p’unchaykunaPast days
Qayna wataLast year
QayninpaThe day before yesterday
QayninpakunaThe days before yesterday
Qelqayto write
Qhapaq Raymi KillaDecember
Qhapaq Situwa KillaAugust
Qhatustore
Qhatuyto sell
QhawariyMira
Qhawayto watch / to look
Qhellichayto get dirty
QichuyQuitar
Qonqayto forget
Qosahusband
Qowiguinea pig
Qoyto give
Qoya Raymi Killa / Quya Raymi KillaOctober
QoyllurStar
QullaInmadura
Quwiguinea pig
Quyllurchay p’unchay / Quyllurchay p’unchawWednesday
Rakiyto distribute
Rantiyto buy
Reqsiyto know
Rikuyto see
Rimayto speak
Riqch’ariyto wake up
Riyto go
Runaperson
RunasimiLanguage of the people
RunasimiQuechua Language
RuruFruto
Ruwayto do
Sach’atree
Samayto rest
Sapaeach/every
Sapa killaeach month/every month
Sapa kutieach time/every time
Sapa p’unchaweach day/everyday
Saqeyto leave
Saracorn
Saruyto walk on / to step on
Sayariyto stand
Sayk’uyto get tired
SimiLanguage
SinchiMucho
Sipasyoung woman
SisaFlor
Suksa/SukhaAfternoon
SumaqHermoso
SunquCorazón
Sutiname
SutiykiTu nombre
SuwayRobar
Suyayto wait
T’antaBread
T’aqsayto wash
T’ikaflower
T’impuMeat soup
T’ipiyto shuck
T’uquhole
TacnamantaDe Tacna
Takiyto sing
Taparabook
Tapuyto ask
Tariyto find
Tarpuyto sow
Taytafather
Thiqtichiyto fry
TiyaAunt
Tiyayto live / reside
Trigu phatapuffed wheat
TukayTocar un instrumento musical
TulluHueso
TumpaUn poco
Tupayto meet
TuraBrother (brother of a woman)
TuráyMy brother (of a woman)
TusupakuyBailar en una fiesta
Tusuyto dance
TutaNight
UkukuBear
Unu Raymi KillaSeptember
Uqigray
Uqyayto drink
UraypiAbajo
Uyakuy, kasukuyto obey
Uyariyto listen
Uywayto raise
UywayCuidar
WachakuyParir
WakaCow
Wallpachicken
WañuyMorir
WaqachiyHacer llorar
Waqayto cry
Waqyayto call
Warmaboy, girl
Warmiwoman
WasiHouse
Watayear
Watayto tie
Wawqibrother (brother of a man)
WawqíyMy brother (of a man)
Wayk’uyto cook/to prepare
Waynayoung
WaynuHuayno music
WayraViento
Wayrawasiradio station
Waytaflower
WillakuyNews
Willayto inform
Wiñayto grow
Yachachiqinstructor
Yachachiyto teach / to instruct
YachachiyTo teach
Yachaqkuna o yachakuqkunastudents
YachayTo know / to learn
Yanablack
Yanapayto help
Yapuyto plow
Yupayto count
Yupayto count
Yuraqwhite
Yuyariyto remember
Allwayto howl
Waqayto cry
Qarayto feed
IchhuGrass
UkukuBear
Huk’uchaMouse, rat
T’uquhole
Allchayto fix
ChimpaIn front
Llamkapakuyto work
Masaa pair of plowing bulls
Qhatustore
Lawaheavy soup
Kankagrilled
ChallwaFish
Thiqtichiyto fry
Ch’uñudehydrated potato
TiyaAunt
Pampaplain
Allpuydivide up, distribute
Kutiyto return
AñañáwHow delicious!
Misk’idelicious
Q’ipiload
Fainacommunal work
Aqhachicha (fermented corn drink)
Irayto harvest
KinuwaQuinoa
Trigu phatapuffed wheat
Arrusrice
T’impuMeat soup
Mayichiyto invite
LisaDescarado, atrevido
P’asñaMuchacha
MaypiDónde
TupayEncontrarse
UraypiAbajo
NiñacháyMi niña
Maqt’aMuchacho
SuwayRobar
ChayayLlegar
KutayMoler
ChayllataEso nomás
PunkuPuerta
SunquCorazón
ParwaFlor de maíz
IrayTrillar el trigo
MuyuVuelta
HukchatawanUna más
ChallwaPez
ManaNo
TariyEncontrar
AstawanMás
SutiykiTu nombre
KutirimuyRegresa
KillaMoon
QhawariyMira
TumpaUn poco
MulliÁrbol de molle
Misk’iRico, dulce
RuruFruto
SumaqHermoso
Sach’aÁrbol
WayraViento
ChiriFrío
SinchiMucho
PunchuPoncho
QarquyBotar
CilayCelar
QullaInmadura
KunanAhora
SisaFlor
WachakuyParir
TulluHueso
ImallapaqPara qué nomás
HaykallapaqPara qué nomás
Waqayto cry
LlakiTristeza
HatunGrande
UywayCuidar
QichuyQuitar
WañuyMorir
ChinkayPerder
WaqachiyHacer llorar
TukayTocar un instrumento musical
Chisi tutaAnoche
TusupakuyBailar en una fiesta